Hittade förlossningsberättelsen..=)

Knodden var beräknad 8 Juni men inte tittade den lille krabaten ut då inte.
Natten mellan 10 och 11 Juni skulle Fredrik jobba natt för första gången, hade främmande på dagen av Fredrik´s kusin, sambo och dotter. Tessan klappade på magen och bad den lille att komma ut för nu ville dem minsann träffa honom.=) Fredrik åkte och jobbade runt 22.00 och då svängde Karin upp hit och var lite social, det åskade och blixtrade och spöregande ute. Hon sa att inatt kommer han komma för detta är en magisk natt.=P
Karin gick hem och jag gick och la mig, runt 01.00 vaknar jag av att jag har en molande värk i magen, tänkte att inte faan får jag bli sjuk nu. Hade ingen tanke på att det kanske var bebis påväg. Låg kvar i sängen och trodde att jag kissade på mig, kände hur det blev kladdigt och blött i trosorna. Gick upp på toa och förstod då att det var slemproppen som gått, yes tänkte jag nu kanske det är på g. När jag satt på toaletten kände jag första värken, efter mkt möda kom jag upp på fötter och ringde Fredrik som självklart inte svarade. Fortsatte ringa och ringa men inget svar, värkarna fortsatte komma med jämna mellanrum. Tillslut ringer Fredrik och undrar varför jag ringer honom så här sent, berättar då att nu är dte pågång och att han måste komma hem. 30 minuter senare klampar han leende in genom dörren och kramar om mig som absolut inte var på kram humör. Ringer till Förlossningen och berättar hur det ligger till får värkar medans jag pratar med sköterskan och hon tycker jag är så duktig som andas lugnt och fint, hon säger åt mig att ta ett bad men jag vill åka in och bada där istället. Jag tänkte att grannarna kommer säkert att klaga om jag börjar tappa upp badvatten 03.30 på natten.
Strax efter 04.00 är vi inne och jag kan lova att det var den längsta bilresan jag varit med om. Väl därinne så får vi höra hur kul det är att vi kom in för de hade inga andra som skulle föda, tappar upp ett varmt bad åt mig och där sitter jag länge och njuter. 07.00 är det personal byte och det tackade vi för, tyckte inte om de som tog emot oss. In kommer nya barnmorskan och undersköterskan och presenterar sig, helt underbara människor.=) De kollar hur öppen jag är och konstaterar att jag är öppen 5cm, får höra hur duktig jag är m.m. Känner mig som en prinsessa i deras händer, de uppmuntrar mig och ger mig massage m.m.
Runt 08.00 är jag öppen 8cm och de frågar om jag vill ha smärtlindring "Nej för faan säger jag, ska man föda barn så ska det kännas. Smärtlindring ska jag minsann klara mig utan". Kämpar mig igenom värkarna och vid 10.15 sätter jag mig på sängkanten och Fredrik kramar om mig, känner att jag kissar på mig men vi bryr oss inte mer om det. Barnmorskan och undersköterskan kommer in för att kolla till oss, barnmorskan säger då "men Lina här har ju vattnet gått" ehh jaha tänkte jag som om jag bryr mig om det. Hon kollar hur öppen jag är och berättar att jag är nu öppen 10cm, bara att sätta igång och krysta. Lägger mig ner och känner hur hela jag fylls med kraft och ork, äntligen är det dags.=)
Hon säger att om max en halvtimme så är jag och Fredrik föräldrar, jag bara ler och Fredrik börjar skaka.=) Nu börjar snart allvaret säger han och pussar mig i pannan, han sätter sig brevid sängen och håller min hand. Jag börjar krysta och efter tre krystvärkar är han ute 10.38.=) Barnmorskan och undersköterskan ler och säger att det är en välgödd pojke, Fredrik klipper navelsträngen och sedan får jag upp honom på mitt bröst och både jag och Fredrik gråter en skvätt.=) Blir sen undersökt och barnmorskan berättar att jag är som gjord för att föda barn, jag spack ingenting men de satte ändå två stygn inne i mig ifall det inte skulle sluta blöda.
De var riktigt imponerade över mig sa dem, jag växte många meter där.=D Fick in en fin bricka med massa gott på.=)


Medans jag duschade klädde Fredrik på Leon, sedan fick vi middag på rummet. 6 timmar efter att Leon var ute fick vi åka hem, väl hemma bäddade vi ner honom i vagnen och riktigt stolta gick vi på fotbollsmatch. Alla tyckte han var så fin och söt och blev bra chockade när vi berättade att han hade kommit 10.38 på Morgonen.=) De fattade inte hur jag kunde vara ute och gå utan problem m.m. Men jag hade inte ont, kände ingen smärta överhuvudtaget och gjorde det inte senare heller.=)

11 Juni klockan 10.38 kom våran älskade Leon till oss, 4345g och 51cm lång och alldeles perfekt!!=D

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback